Spandauer

 

I Sju sorters kakor finns det ett helt kapitel ägnat åt wienerbröd och ingen av dem har jag tagit mig an, förrän nu! Jag har bakat wienerbröd tidigare. Första gången jag försökte mig på wienerbröd på egen hand var när jag fyllde 30 år. De blev lyckade, så det är inte därför som jag gör dem så sällan. De är dock lite komplicerade att baka så det är inget man slänger ihop när man har en liten stund över då man bara känner att nu vill jag baka. Nej, wienerbröd kräver planering och gott om tid. Idag hade jag dock en hel dag utan något annat inplanerat, så då passade det bra att ta itu med det första wienerbrödet sedan vi började med vårt Sju sorters kakor-projekt!

Jag började helt enkelt med det första wienerbrödet i boken. Detta heter Spandau och är det klassiska wienerbrödet. Det uppfanns i Danmark och sägs ha fått sitt namn efter fängelset i den tyska orten Spandau. Med sina fyra hörn påminner det om fängelsets fyra torn och vaniljkrämen som en inlåst "fånge" i wienerbrödet. Wienerbrödet kan också gå under det skämtsamma namnet "bagerens dårlige øje".

Det är ungefär samma deg till alla wienerbröden:
300 g margarin (det är lättare att få wienerbröden bladiga och skiviga i konsistensen med margarin)
50 g jäst
2 1/2 dl kall mjölk
1 ägg
1/2 tsk salt
2 msk strösocker 
ca 8 dl vetemjöl

Jag började med att skära margarinet i ca 10 skivor som jag lade på ett bakplåtspapper för att det skulle mjukna innan det var dags att kavla in det i degen. Därefter smulade jag ner jästen i en bunke och hällde på mjölken och rörde om tills jäst hade löst sig. Sedan blandade jag i ägg, salt, socker och mjöl och arbetar ihop detta till en deg. Ingredienserna bör vara så kalla som möjligt, så jag ställde in mjölet en stund i kylskåpet innan jag skulle börja baka. Den färdiga degen ska också vila en stund i kylskåpet, ca 10 minuter.

Sedan tog jag ut degen och det var nu det jobbiga började. Jag kavlade ut degen till en så stor rektangel som möjligt, men inte för tunn för då spricker degen. Därefter lade jag ut mina margarinskivor på halva degen och vek över den andra halvan så att margarinet blev helt täckt med deg. Sedan var det bara att börja kavla, med lätt hand. När degen var tillräckligt stor vek jag den två gånger, vände den ett kvarts varv och började kavla igen. Detta gjorde jag ett par gånger så att degen bestod av flera "lager". Det sägs att ett äkta wienerbröd ska består av 27 lager deg. Jag vet inte hur många lager mina fick för jag höll inte räkningen.

När jag var nöjd delade jag degen i två delar och båda delarna åkte in i kylskåpet igen i 10 minuter. Sedan tog jag ut den ena delen och kavlade ut den till en stor rektangel som jag skar i små kvadrater. På kvadraterna lade jag en klick mandelmassa utrört med äggvita. Sedan nöp jag ihop hörnen, tryckte ned dem i mitten och lade på en klick hemmagjord vaniljkräm. Wienerbröden fick sedan jäsa en stund innan de åkte in i den mycket varma ugnen, 250 grader.

När de svalnat lite fick de en glasyr gjord av florsocker och vatten, en vit glasyr! Men påverkad av Solstollarna som alla andra i min generation tycker jag ju egentligen att det ska vara chokladglasyr på wienerbröden. Maken min tycker helst att det inte ska vara någon glasyr alls, så hälften fick vara utan. Nu väntar vi bara på svärfar och svärmor så att vi får provsmaka!

av Heidi

PS. Tyvärr Elinor det blir inga katter i det här inlägget. De har nyupptäckt kattbädden och vill mest ligga där och sova!