Farmors lunchpepparkakor

Har ni saknat mig? Jag har inte glömt bort att baka denna vecka. Jag förberedde deg i måndags, men sedan skulle degen vila i 3 dygn innan man skulle baka kakorna, så denna vecka kommer inlägget först idag, torsdag!

Vi (jag och min make) har flera gånger sneglat lite på Farmors lunch-pepparkakor i Sju sorters kakor, men det är ju inte jul så därför jag har bakat andra kakor istället. Men när jag bläddrade senast i kakboken drogs min blick återigen till sidan 117 och jag bestämde mig för att jul eller ej, nu ska jag baka Farmors lunchpepparkakor. Jag köpte in de ingredienser jag saknade, av någon anledning var mjölet slut och jag hade tyvärr inte en hel flaska ljus sirap hemma. Men alla kryddorna, ingefära, nejlikor och kanel fanns faktiskt hemma, till och med hjorthornssalt som jag hade köpt hem till något annat bak.

Det kändes lite märkligt att koka upp enbart sirap och socker, men det blev en härlig massa. Sedan skulle man tillsätta kryddorna och margarinet. Äggen och mjölken vispade man ihop för sig innan det också åkte ner i den varma blandningen, som därefter skulle svalna. Till sist rörde man ner mjölet (nästan en hel påse), bakpulver och hjorthornssalt, som får det att lukta en smula äckligt när kakorna gräddas i ugnen.

När degen sedan vilat i tre dygn är det dags att baka färdigt. Det blir en ganska stor sats, det ska bli 100 kakor. De andra kakorna jag har bakat har högst blivit 40 st. Så dessa kakor kommer nog räcka länge. Men jag planerar att ge bort en del av dem till makens morbror som fyller år i helgen.

Jag tog faktiskt vågen till hjälp idag när jag skulle dela upp degen. Först vägde jag hela degen och sedan delade jag den i tio bitar, genom att väga dem blev de lika stora. Därefter delade jag upp varje bit i tio bitar till med hjälp av vågen igen. Jag brukar inte använda vågen på detta vis, men eftersom det var första gången jag bakade Farmors lunchpepparkakor visste jag inte hur stora kakorna skulle vara och nu blev de perfekta.

Kakorna på den första plåten blev dock lätt brända, så jag sänkte temperaturen lite och lät dem bara vara 13 minuter inne i ugnen istället för 15 minuter, men varje ugn är ju olika så man får pröva sig fram.

De söta hundgrytvantarna (på första bilden) är av silikon och går alldeles utmärkt att plocka ut plåtar ur ugnen med. Man ska bara inte stå för länge och posera med en nyuttagen plåt i händerna, för då blir det för varmt. Grytvantarna har jag fått av min bakkompanjon i födelsedagspresent. Tack Jenny!

Kakorna var goda! Både som de är och med ost på. Dessa kommer nog att bakas igen. De var inte särskilt svåra att göra, de kräver bara lite planering!

 

av Heidi