I våras planterade vi en krusbärsbuske i vår trädgård, men tyvärr blir det inga krusbär på den i år. I mina svärföräldrars trädgård är det fullt av krusbär, så där har jag varit och pallat lite bär (med deras tillåtelse förstås).
Jag minns att vi brukade plocka krusbär i mormors trädgård när jag var liten. Jag var dock inte så förtjust i bären, jag tyckte att de var lite sura. Men när mamma kokade kräm på dem då smakade det gott, fast hon var tvungen att sila bort skal och kärnor ordentligt annars ville vi inte ha. Helst ville vi att hon skulle göra den så "lång" som möjligt, då blev den seg och tog man en sked kräm ville den nästan inte släppa taget från krämen.
Idag har jag dock inte gjort kräm utan jag har bakat en krusbärskaka. Det är en sockerkaka med krusbär i. Man ska dock vispa äggulorna och äggvitorna för sig. Man rör ihop alla ingredienser utom äggvitorna. Det blir en ganska tjock smet. Sedan ska man vispa äggvitorna till skum och detta ska sedan blandas ihop. Jag tror att det var meningen att smeten skulle bli luftigare då, men eftersom smeten var tjock var det svårt att blanda ner äggvitorna, lite luftigare blev den men inte mycket.
Sedan skulle man varva smet och krusbär i en smord, men det stod att det var viktigt att det var smet längst ner i formen och överst. Det blev inte så mycket smet så jag bredde smet i botten, lade på krusbären och bredde smet över. Det blev ungefär lika mycket smet under krusbären som över. Men i ugnen jäste kakan rejält och när jag skar upp den låg krusbären i botten på kakan. Nästa gång tror jag att jag istället ska hälla all smet i formen och sedan trycka ner krusbären i smeten.
Kakan smakade gott och de syrliga krusbären var en god kontrast till den söta kakan.
av Heidi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar