Stubbe

Tror det eller ej, men just nu sitter jag och njuter av en kopp kaffe. Jag har aldrig gillat kaffe, men te dricker jag gärna och ofta (fast inte på sommaren, men nu är te-säsongen i full gång). Jag drack te redan som barn. Mina föräldrar hade en sådan där dubbelbryggare som man kan brygga både te och kaffe på. Jag tyckte dock att det var svårt att se skillnad på kaffe och te, så jag fick fråga mamma eller pappa vad det var i bryggaren. En gång skojade de med mig och sa att det var te, fast det var det inte! Jag tog en stor kopp, men redan vid första klunken kände jag den äckliga kaffesmaken i munnen och jag spottade snabbt ut det. Efter det var jag mycket skeptiskt till all varm, brun dryck och lärde mig känna igen vad det var på lukten. 

Jag brukar säga att jag dricker kaffe vid tre tillfällen: skolavslutningar, bröllop och begravningar. Nu för tiden har de flesta även te hemma, men förr var kaffe de enda drycken som erbjöds oss vuxna till fikat och när man var hemma hos äldre personer kunde man inte riktigt med att fråga efter något annat att dricka än kaffet som erbjöds, speciellt inte vid högtidliga tillfällen. Men efter att jag träffade min man och han introducerade mig till kaffedrinkar och kaffeessenser har jag börjat dricka kaffe (väldigt utspätt). Just nu dricker jag en halv deciliter snabbkaffe blandat med kaffeessens (med irish cream-smak) och massor av mjölk och det smakar gott. Något som också är gott att dricka är Starbucks kaffe som heter Caramel Macchiato, det säger jag inte nej till! 

Jag har dessutom börjat fatta det där med att det är gott med kaffe till sötsaker, speciellt choklad! Och idag har jag bakat en riktig godsak. Vi har haft besök av min äldsta syster och hennes familj idag, egentligen skulle näst äldsta syrran med familj också kommit, men hon blev tvungen att arbeta så dem får vi träffa någon annan gång.

Det är ju ett långt avsnitt med tårtor i Sju sorters kakor och det är ju inte så ofta man får tillfälle att baka något där ur. Men när man får celebert besök passar det ju bra, så idag har jag bakat en Stubbe!

 

Det är meningen att den ska se ut som en ... stubbe, men jag vet inte vad det är för träd som har gul stam med bruna fläckar? Själva tårtan är en rulltårta klädd med marsipan. Rulltårta är väl inte min favoritkaka precis, varken att äta eller baka, men den här var både lätt att göra (bara ett besvärligt moment) och god att äta.

Första bakade jag själva rulltårtan, smidigt egentligen, snabb att röra ihop, vanliga ingredienser. Det svåra är bara att få själva kakan att släppa från bakplåtspappret, men om man stjälper upp den på ett sockrat bakplåtspapper och penslar kallt vatten på baksidan av det pappret kakan låg på i ugnen så brukar det släppa relativt lätt. Sedan får kakan stå och svalna medan man gör i ordning fyllningen.

Fyllningen var en ny sort som jag inte har gjort förut. Det är en sorts smörkräm, inte svår att göra, men väldigt god. Man kokar upp smör och vatten och rör ner vetemjöl och en äggula i detta, därefter får krämen stå och svalna. Sedan rör man ihop smör och florsocker och blandar ihop detta med den avkylda krämen och slutligen smaksätter man alltihop med vaniljsocker.

Fyllningen bredes på rulltårtan och sedan ska en eller två ränder med hallon- eller jordgubbssylt läggas tvärs över. Jag använde en squeezeflaska med hallonsylt, smidigt, men då blir det bara väldigt smala ränder så jag gjorde ett par ränder till. Sen rullade jag ihop rulltårtan från kortsidan för att den skulle bli lite mer knubbig. Nästa moment missade jag dock för jag började bli lite stressad, hade ju tänkt hinna dammsuga lite mer innan gästerna kom. Man skulle nämligen smeta det som blivit över av smörkrämen över rulltårtan, så nu har jag en skål med överbliven smörkräm i kylskåpet. Undrar vad man kan göra med den? Äta upp den med en sked? :-)

Sedan kommer vi till det som jag tyckte var svårast, marsipanen. Att färga den var inget svårt, upptäckte bara att jag inte hade så mycket gul färg kvar. Men att kavlar marsipan tunt är svårt, speciellt om man är lite stressad. Mamma har en marmorkavel, det hade jag också velat haft till det här. Jag tryckte hårt med kaveln, men det blev inte så tunt som jag hade velat haft den och tiden räckte som sagt var inte heller till att bearbeta den någon längre stund. Jag kavlade marsipanen mellan två bakplåtspapper för att hindra att den fastnade i bordet. Jag testade att tejpa fast pappret i bordet för att kunna ta i mer, men tejpen bara lossnade hela tiden. När jag kavlat ut den så mycket att den skulle täcka hela rulltårtan gav jag upp och slutade kavla. Jag rullade in rulltårtan i marsipan och lade skarven nedåt. Sedan smälte jag choklad och penslade på ändarna så att man inte såg skarvarna där och resten av stubben fick också lite chokladfläckar för att bli lite mer trädlik.

Stubben blev en hit. Syrrans son som inte så förtjust i kakor tog tre bitar!

av Heidi