Mockanystan

Idag har maken och jag tillsammans bakat mockanystan och är de inte fula? Jag tycker att de ser ut som en hög som en hund lämnat efter sig. Kakor är faktiskt goda (även degen :-). Men vem vill bjuda på en bajshög? Jag undrar vem som kommit på utseendet på dessa kakor! Vi bakade i alla fall sex nystan. Sedan bytte vi munstycke på kakpressen och nu fick äntligen maken gå loss på en deg och leka fritt med kakpressen. Det blev kakor i alla möjliga former. Degen hade legat ett par timmar i kylskåpet och var lite hård när vi började och det var inte helt enkelt att pressa fram fina kakor. Sedan var det svårt att få kakorna att fästa på bakplåtspappret. De satt gärna kvar i kakpressen och när man skulle pilla loss dem från pressen kunde de falla isär. Men jag tyckte ändå att maken lyckades få fram många fina former på kakorna. När jag skulle pressa fram kakor orkade jag bara göra stänger, så det blev enkla kakor. Jag bakar gärna dessa kakor igen, men det blir inga nystan så jag får nog hitta på ett nytt namn på kakorna. Något förslag?

av Heidi

Marstrandskex

Det finns många kakor som i sitt namn har med en plats. Ibland saknar jag en liten faktaruta bredvid kakorna i Sju sorters kakor som berättar lite mer om kakan t.ex. varifrån kakan fått sitt namn. Idag har jag bakat Marstrandskex. Kan det vara en bagare från Marstrand som kommit på receptet? Jag tror faktiskt att jag varit på semester i Marstrand någon gång för längesedan. (Mamma protesterar, där har vi aldrig varit på semester. Jag blandar nog ihop det med Hammarstrand.) När vi bodde i Danmark hände det ofta att vi åkte på semester till Sverige, men efter att vi flyttat hit gick semestrarna åt andra hållet.

Idag väntar vi besök som har med sig två mindre barn, då vill man inte bjuda på alltför sockersöta kakor. Marstrandskex innehåller bara 3/4 dl socker i en sats på 75 kakor, så det är inga stora mängder även om det inte är en sockerfri kaka. I övrigt behöver man smör, vetemjöl, potatismjöl, hjorthornssalt, socker och vispgrädde (Vispgrädden var tänkt till ostkaka. Ajaj nu blir det ingen ostkaka!) för att kunna baka Marstrandskex. Den här gången luktade det förresten illa i köket av hjorthornssaltet.

Det är en intressant form på kexen. Riktiga Marstrandskex ska vara runda med ett litet hål (Kan det vara så att kakorna skulle hängas upp på tork eller för förvaring?). Jag hittade dock Marstrandskex med ett helt annat utseende på Mattias Kristianssons blogg. De blev jättefina och jag önskar mig lite fler kakmått i julklapp så att jag också kan göra fina mönstrade kakor. Jag vet dock inte om kakorna fortfarande kan kallas Marstrandskex när de inte har deras traditionella utseende. Vad tycker ni?

På bilsemester i Sverige på 70-talet

av Heidi

Vaniljbullar och äppelbullar

Idag var jag och lillprinsen förpassade till köket under ett par timmar. Vår diskmaskin har nämligen börjat krångla. För ett par veckor sedan upptäckte vi en stor pöl på köksgolvet framför diskmaskinen och genast började vi räkna våra pengar för att se om vi hade råd att köpa en ny diskmaskin. Men efter att ha pratat med några kloka människor beslöt vi oss för att ge den en chans till. Det kunde ju ha kommit något i kläm som gjorde att listen inte slöt tätt. Vi testade att köra maskinen en gång till för att pröva om det var en engångsföreteelse, till vår glädje uppstod det ingen ny pöl. Men i förrgår fanns det en ny pöl, suck! Vi rengjorde diskmaskinen och listen och så fick jag och lillprinsen i uppdrag att vakta diskmaskinen för att se om den läkte och i så fall hur mycket och varifrån det läcker. Men vad skulle vi sysselsätta oss med under tiden? Titta på droppar? Nej, vi bakade, dessutom hade vi slut på bullar i frysen.

Kanelbullar i all sin ära, men inte går de upp mot vaniljbullar! När jag går på café köper jag gärna en krämbulle, fylld med god vaniljkräm. Förr bakade jag ganska ofta vaniljbullar, hemgjorda krämbullar, men nu är det ett tag sedan sist. Jag brukar dock använda ett annat recept än det i Sju sorters kakor. Det är lite olika mängd på ingredienserna, men den stora skillnaden är att det är kardemumma i mitt recept och inte i Sju sorter kakors. Den här gången bakade jag dock efter kakbokens recept!

Grunddegen kan användas till flera olika sorters fyllda bullar. Jag frågade maken vad han helst ville ha för fyllning i sina bullar. Han bara tittade på mig, varför frågade jag ens? Självklart vill han ha vaniljbullar! Men jag gjorde dubbelsats och gjorde några äppelbullar också, lika bra att passa på att dra fördel av att man har en färdig deg och göra två bullar på en gång. Jag borde kanske ha gjort den sista sorten också, odenbullar, men den får jag testa en annan gång.

Till vaniljbullarna gjorde jag egen marsánkräm (men det går utmärkt att använda köpt marsánkräm). Jag gjorde en dubbelsats av samma kräm som jag använde till mina chokladbiskvier, men trots det räckte inte krämen till. Jag gjorde bara tre äppelbullar från början, men eftersom det blev deg över från vaniljbullarna så blev det tre till äppelbullar. Fyllningen i äppelbullarna var äppelmos med lite kanel i, men i de tre första bullarna glömde jag kanelen, så det blev tre med och tre utan kanel. De med kanel blev självklart godare!

En annan skillnad mellan vaniljbullar och äppelbullar är "toppingen". På vaniljbullarna penslade jag smält smör när de var färdiggräddade och sedan doppade jag dem i strösocker. Äppelbullarna penslade jag med ett uppvispat ägg och sedan strödde jag lite pärlsocker på dem innan de åkte in i ugnen. Själv föredrar jag så lite socker som möjligt utanpå eftersom bullen är söt nog i sig, men jag tycker nog att utseendet på vaniljbullen är mer tilltalande!

 

Vaniljbullen till vänster och äppelbullen till höger!

 av Heidi

PS. Diskmaskinen läckte och nu måste vi köpa en ny!

Ajakakor

Vad är fredagsmys för er? Här är vi inga medelsvenssons som äter tacos varje fredag. Visst händer det att vi äter tacos, men det blir inte särskilt ofta. Det är nog vanligare att det blir något med kebab, men något extra gott är det självklart att man ska ha när det är fredag. Jag har upptäckt att jag numera spenderar mina fredagskvällar med ett litet gäng med enbart killar, visserligen tre helmysiga grabbar och jag trivs utmärkt med det, men för ett år sedan hade jag aldrig kunnat förutse att min liv skulle se ut så här. Det är ett mirakel att lillprinsen finns hos oss och att det är en prins och inte en prinsessa det spelar ingen roll. Vi längtade bara efter ett barn, inte efter en kille eller en tjej, och vår lillprins är jättego liten kille, som är mysig att umgås med fredag som tisdag.

Till fredagsmyset idag åt vi hemlagad lasagne och eftersom alla var hungriga och inte orkade vänta på att maten skulle bli varm fikade vi innan maten (aja baja). Det blev dock te för mig den här gången, men till åt vi ajakakor. Både jag och maken har varit lite nyfikna på dessa kakor, maken mest för att få chansen att använda vår kakpress. Degen, som görs av vetemjöl, potatismjöl, florsocker, smör, ska nämligen enligt receptet spritsas ut till små platta rosor. Min deg blev ganska fast och jag började med att försöka pressa ut den genom en sprits, men det gick inte alls. Jag klämde och klämde på spritsen, men inget kom ut. Spritspåsen började spricka. Då plockade jag fram vår kakpress (se bild nedan), men jag hade svårt att göra rosor även med den. Det blev bara korvar eller bajshögar. Till slut gav jag upp (maken var inte hemma så han hann inte leka med kakpressen den här gången). Jag rullade istället små bollar av degen som jag plattade till lite grann och sedan gjorde skåror i med en kniv.

Kakorna gräddades sedan en kort stund i ugnen och när de svalnat lade jag samman kakorna två och två med fyllning emellan. I Sju sorters kakor tycker de att man kan ha äppelmos, gelé eller blockchoklad som fyllning. Jag började med att göra några med choklad emellan, men sedan hade jag kvar lite smörkräm från stubben jag gjorde häromdagen och den testade jag också att ha som fyllning och det blev inte så dumt, men jag tyckte nog att de med choklad var lite godare. Kakorna hade dock kunna vara plattare så att proportionerna mellan kakor och fyllning jämnats ut lite. Nu blev det mycket kaka och lite fyllning. Jag ska nog testa att baka om dessa och då kan maken få vara med och leka också!

Av Heidi

Gammaldags sandkaka

Idag har vi haft besök av Jill och vi har fått en massa saker. Jills söner har vuxit ur kläder och ifrån leksaker och nu får lillprinsen ärva en massa bra saker, t.o.m. en pulka så nu kan vi ge oss ut i snön och leka. :-) Det är underbart att ha så snälla vänner som hjälper oss att se till att lillprinsen har vad han behöver. En annan vän lånade snabbt ut en barnvagn när lillprinsen inte längre fick plats i sin egen. Småbarn hinner ju inte slita ut saker innan de vuxit ifrån dem så det är ju jättebra att skicka vidare prylarna så fler får nytta av dem, miljövänligt dessutom!

Självklart blev Jill bjuden på fika när hon kom med så fina grejer. Konstigt nog fanns det ingen kaka hemma att bjuda på så jag blev tvungen att baka. :-) Maken sa just igår att det ibland var synd att ingredienserna bara räckte till en fåtal (små)kakor, varför dubblar jag inte satserna? Men då räcker ju inte ingredienserna till så många olika sorter och då skulle jag inte få baka lika ofta!

Idag bakade jag i alla fall en gammaldags sandkaka. Vad är då skillnaden mellan en sandkaka och en sockerkaka? Jag vet faktiskt inte riktigt, men jag tyckte att den är sandkakan blev saftigare än vad sockerkakor brukar vara. Det är dock inte säkert att det stämmer generellt, för jag fuskade när jag bakade och kakan kanske inte riktigt blev som den skulle vara. Man ska nämligen först röra ihop mjölet, smöret och bakpulvret. Sedan ska man vispa ihop ägg och socker poröst i en annan bunke. Snurrig som man är tidigt på morgonen medan man väntar på att lillprinsens mat ska svalna till lagom ättemperatur så missade jag den raden och hällde ägget och sockret direkt i smör- och mjölblandningen. Medan kakan stod i ugnen såg den hög och fin ut, men efter att den kommit ut ur ugnen och stått och svalnat en stund så sjönk den ihop. Jag borde nog baka om den och se om det blir någon skillnad.

Det är dessutom konjak i sandkakan (Det är det väl ändå inte i sockerkakor?) och som tur var hade jag kvar lite i skafferiet från julbaket förra året. Jag har förresten upptäckt att det ska vara punsch i några av kakorna i Sju sorters kakor. Är det någon som skulle kunna skänka några matskedar till mig så kan ni få några kakor i utbyte? Det känns onödigt att köpa en hel flaska när jag bara ska ha till några kakor, fast jag måste nog provsmaka punschen också. Jag har aldrig druckit punsch, men jag borde ju veta hur det smakar, vill ju inte hälla något äckligt i mina kakor.

I receptet står det att man ska skära kakan i riktigt tunna skivor, men först efter någon dag. Vi har dock redan ätit av den och den var god, men jag ska testa att ta en tunn skiva imorgon (om jag klarar att bara ta en tunn) och se om det blir en helt ny smakupplevelse, i så fall lovar jag att meddela er detta!

Några av de fina sakerna lillprinsen fick. Är inte overallen söt? Den är stickad och jättemysig. Speldosan ska han få ha över sin säng, så kan han få lyssna på en vaggvisa innan han ska sova.

av Heidi

Marängkransar

Igår var en jobbig dag. Vi var på sjukhuset med lillprinsen. De hade upptäckt på BVC att han troligen hade överrörliga höfter (höftledsluxation) och nu ville de att en ortoped skulle kolla upp detta. Jag läste på om detta på nätet innan besöket och var lite förberedd på vad som eventuellt skulle komma. Men det var ändå jobbigt att få beskedet att lillprinsen nu måste ha skena på sig dygnet runt i fyra veckor. Vi får ta av den när han ska byta blöja eller bada, men det är jobbigt att spänna på den efteråt igen. Jag tror inte att han har ont av den, men han kan inte riktigt sprattla med benen. Ibland blir han frustrerad och arg över detta och då skriker han och då skär det i modershjärtat.

Idag behövde jag därför få göra något roligt, så därför bestämde jag mig för att skulptera i maräng. Jag kommer inte ihåg var jag fick denna idé ifrån, men troligtvis var det nog från en blogg. Jag använde i alla fall receptet till marängkransar ur Sju sorters kakor. De marängerna är nämligen schweiziska maränger, som är den mest kompakta marängen och som lämpar sig bäst till tårtbottnar och kakdekorationer. Det var även en sådan som jag använde när jag bakade Mockatårtan till makens födelsedag förra året. 

Marängen görs genom att man vispar äggvitor och socker i en skål som ställs över en kastrull med sjudande vatten. Jag läste någonstans att marängen skulle vispas tills den nått 55 grader, men i Sju sorters kakor står det bara att marängen ska vispas tills marängen är fast. Jag tröttnade på att vispa när marängen nått 50 grader, men då var den också rejält fast. Marängtoppen som blev när jag tog vispen ur skålen var fortfarande kvar när plockat fram plåt, lagt på bakplåtspapper och flyttat skålen till bordet där jag tänkte hålla till och spritsa.

Det stod även i receptet att man kunde ha i finhackade mandlar eller nötter i smeten, men det skippade jag eftersom jag ville ha smeten så slät som möjligt när jag skulle "skulptera" med den. Spritsa är ju inte min starkaste sida, men jag börjar tycka att det är kul och jag vill gärna lära mig mera. Först tog jag en stjärnformad tyll (munstycket på spritsen) och gjorde kransarna, inte särskilt svårt. 

Sedan färgade jag resten av smeten rosa och bytte till en liten rund tyll, men den visade sig vara för liten så jag fick byta till en större. Sedan gjorde jag alla grishuvudena först, därefter spritsade jag dit öronen och trynena. Näsborrarna och ögonen är gjorda av strössel och tungan av hjärtformat strössel. Lite pill var det att göra dem, men kul. Jag fick dock ta lite pauser då och då för att ta hand om lillprinsen såklart och när jag bara hade kvar att stoppa in strösslet i den sista raden grisar var jag tvungen att ta en längre paus. När jag kom tillbaka hade dock grisarna börjat torka och var hårda på ytan så det gick inte att peta in något strössel, så de grisarna fick vara ögonlösa och näsborrlösa. De fick vara till provsmakning. De smakade gott, tycker jag (maken tyckte att de var fina, men gillar som sagt var inte maränger). 

Jag tog med mig resten av grisarna till en kompis. Hennes söner blev helförtjusta i dem och hade inte deras mamma sagt stopp hade de nog ätit upp alla på en gång!

Av Heidi

Stubbe

Tror det eller ej, men just nu sitter jag och njuter av en kopp kaffe. Jag har aldrig gillat kaffe, men te dricker jag gärna och ofta (fast inte på sommaren, men nu är te-säsongen i full gång). Jag drack te redan som barn. Mina föräldrar hade en sådan där dubbelbryggare som man kan brygga både te och kaffe på. Jag tyckte dock att det var svårt att se skillnad på kaffe och te, så jag fick fråga mamma eller pappa vad det var i bryggaren. En gång skojade de med mig och sa att det var te, fast det var det inte! Jag tog en stor kopp, men redan vid första klunken kände jag den äckliga kaffesmaken i munnen och jag spottade snabbt ut det. Efter det var jag mycket skeptiskt till all varm, brun dryck och lärde mig känna igen vad det var på lukten. 

Jag brukar säga att jag dricker kaffe vid tre tillfällen: skolavslutningar, bröllop och begravningar. Nu för tiden har de flesta även te hemma, men förr var kaffe de enda drycken som erbjöds oss vuxna till fikat och när man var hemma hos äldre personer kunde man inte riktigt med att fråga efter något annat att dricka än kaffet som erbjöds, speciellt inte vid högtidliga tillfällen. Men efter att jag träffade min man och han introducerade mig till kaffedrinkar och kaffeessenser har jag börjat dricka kaffe (väldigt utspätt). Just nu dricker jag en halv deciliter snabbkaffe blandat med kaffeessens (med irish cream-smak) och massor av mjölk och det smakar gott. Något som också är gott att dricka är Starbucks kaffe som heter Caramel Macchiato, det säger jag inte nej till! 

Jag har dessutom börjat fatta det där med att det är gott med kaffe till sötsaker, speciellt choklad! Och idag har jag bakat en riktig godsak. Vi har haft besök av min äldsta syster och hennes familj idag, egentligen skulle näst äldsta syrran med familj också kommit, men hon blev tvungen att arbeta så dem får vi träffa någon annan gång.

Det är ju ett långt avsnitt med tårtor i Sju sorters kakor och det är ju inte så ofta man får tillfälle att baka något där ur. Men när man får celebert besök passar det ju bra, så idag har jag bakat en Stubbe!

 

Det är meningen att den ska se ut som en ... stubbe, men jag vet inte vad det är för träd som har gul stam med bruna fläckar? Själva tårtan är en rulltårta klädd med marsipan. Rulltårta är väl inte min favoritkaka precis, varken att äta eller baka, men den här var både lätt att göra (bara ett besvärligt moment) och god att äta.

Första bakade jag själva rulltårtan, smidigt egentligen, snabb att röra ihop, vanliga ingredienser. Det svåra är bara att få själva kakan att släppa från bakplåtspappret, men om man stjälper upp den på ett sockrat bakplåtspapper och penslar kallt vatten på baksidan av det pappret kakan låg på i ugnen så brukar det släppa relativt lätt. Sedan får kakan stå och svalna medan man gör i ordning fyllningen.

Fyllningen var en ny sort som jag inte har gjort förut. Det är en sorts smörkräm, inte svår att göra, men väldigt god. Man kokar upp smör och vatten och rör ner vetemjöl och en äggula i detta, därefter får krämen stå och svalna. Sedan rör man ihop smör och florsocker och blandar ihop detta med den avkylda krämen och slutligen smaksätter man alltihop med vaniljsocker.

Fyllningen bredes på rulltårtan och sedan ska en eller två ränder med hallon- eller jordgubbssylt läggas tvärs över. Jag använde en squeezeflaska med hallonsylt, smidigt, men då blir det bara väldigt smala ränder så jag gjorde ett par ränder till. Sen rullade jag ihop rulltårtan från kortsidan för att den skulle bli lite mer knubbig. Nästa moment missade jag dock för jag började bli lite stressad, hade ju tänkt hinna dammsuga lite mer innan gästerna kom. Man skulle nämligen smeta det som blivit över av smörkrämen över rulltårtan, så nu har jag en skål med överbliven smörkräm i kylskåpet. Undrar vad man kan göra med den? Äta upp den med en sked? :-)

Sedan kommer vi till det som jag tyckte var svårast, marsipanen. Att färga den var inget svårt, upptäckte bara att jag inte hade så mycket gul färg kvar. Men att kavlar marsipan tunt är svårt, speciellt om man är lite stressad. Mamma har en marmorkavel, det hade jag också velat haft till det här. Jag tryckte hårt med kaveln, men det blev inte så tunt som jag hade velat haft den och tiden räckte som sagt var inte heller till att bearbeta den någon längre stund. Jag kavlade marsipanen mellan två bakplåtspapper för att hindra att den fastnade i bordet. Jag testade att tejpa fast pappret i bordet för att kunna ta i mer, men tejpen bara lossnade hela tiden. När jag kavlat ut den så mycket att den skulle täcka hela rulltårtan gav jag upp och slutade kavla. Jag rullade in rulltårtan i marsipan och lade skarven nedåt. Sedan smälte jag choklad och penslade på ändarna så att man inte såg skarvarna där och resten av stubben fick också lite chokladfläckar för att bli lite mer trädlik.

Stubben blev en hit. Syrrans son som inte så förtjust i kakor tog tre bitar!

av Heidi

Möra långskorpor

Jag har blivit bak-narkoman! Som ni märkt så bakar jag oftare nu för tiden, förut var detta projekt (att baka alla kakor i Sju sorters kakor) en avkoppling från jobbet. När jag jobbar så blir det oftast långa dagar på jobbet och titt som tätt jobbar jag även när jag kommit hem. Då är det skönt att göra något helt annat, att få göra ett hantverk, att arbeta med händerna. Det rensar skallen! Nu när jag är mammaledig behöver jag något utmanande, något som får mig att känna att jag får något gjort, att dagarna inte bara glider förbi utan att jag har fått något uträttat. Jag älskar att vara hemma med lillprinsen, det är en förmån att bo i ett land som Sverige där vi har möjlighet att vara hemma och ta hand om våra småbarn så länge. Det kommer att bli många tårar och stor sorg när jag måste vara ifrån min honom flera timmar varje dag. Men att vara hemma med honom ger inte så mycket intellektuell stimulans (mata sonen och byta blöjor - inte särskilt mycket till utmaning) och just nu sover han fortfarande ganska mycket och vad ska mamman sysselsätta sig med då? Tv-tittande fick jag nog av i somras under den varma perioden, då graviditeten placerade mig nästan heltid i soffan framför tv:n. Men mys med lillprinsen är mycket angenämare än en hel kakbuffé!

Förutom att jag bakar oftare så har jag börjat att sluka bakbloggar. Det finns så många fina och roliga bloggar att läsa där ute. Folk är så duktiga på att baka och fotografera. Jag blir alldeles avundsjuk! Jag är bara en amatörbagare med en gammal, liten digitalkamera, men det är ett bra sätt att dokumentera mitt lilla projekt på. Jag älskar dock att läsa, men att läsa en bok innan jag ska sova nu för tiden är lönlöst. Ögonlocken far ihop! Då är ett eller två inlägg i en blogg alldeles lagom långt att läsa. Det hinner man också med medan man väntar på att lillprinsens mat ska svalna och bli lagom varmt för honom. Jag har flera bloggar som jag följer och även läser bakåt i tiden så att jag får läst alla gamla inlägg. I min favoritblogg har jag hunnit till inläggen som skrevs 2010, tänk så många år kommer jag nog inte blogga (förhoppningsvis blir jag klar med mitt projekt innan dess). I något inlägg i framtiden ska jag tipsa er om mina favoritbloggar!

Idag har jag i alla fall bakat skorpor, inte mitt favoritavsnitt i Sju sorters kakor, men trots min inställning till detta avsnitt har jag ändå hittat en av mina favoritkakor i Sju sorters kakor där Margaretas kryddskorpor! Den här gången blev det dock möra långskorpor, som jag faktiskt läste om i en av de där bloggarna häromdagen.

Att baka skorporna är inte särskilt svårt, men tidsödande. Egentligen hade jag tänkt baka en helt annan sorts kaka, men i förpackningen med potatismjöl var det bara en matsked kvar och jag hade behövt en deciliter, så jag fick tänka om.

Jag hade däremot alla ingredienser (smör, mjölk, jäst, salt, socker, kardemumma och vetemjöl) till att baka möra långskorpor hemma, men nu är kardemumman slut. Mitt bakberoende kräver en hel del matvaror, det kostar, tänk om man kunde få bli sponsrad av livsmedelsproducent!

Att göra en deg är enkelt och går snabbt med en Kitchenaid, mitt bäst köksredskap. Degen fick sedan jäsa i en halvtimme innan jag formade den till fyra längder som jag lade på en och samma plåt. Dessa fick sedan jäsa ytterligare 40 minuter innan de gräddades 15 minuter i ugnen. När längderna svalnat delade jag dem först på längden och sedan skar dem i ca 3 cm stora bitar. Man kan ju äta dem som de är, men vill man ha skorpor ska de rostas och torkas. Först fick satte jag ugnen på 250 grader för att de skulle få färg, därefter stängde jag av ugnen och skorporna fick torka på eftervärmen i ca en timme.

Skorporna blev goda, de var inte svåra att göra, men det tog lång tid. Jag gillar skorpor och brukar köpa kardemummaskorpor (de är jättegoda att äta med varm mjölk på - det måste jag testa om det funkar även med mina hembakta skorpor). Dessa skorpor smakade dock inte tillräckligt mycket av kardemumma. Man kanske ska öka mängden eller köpa hela kardemummakärnor och mala själv. Jag får testa nästa gång jag bakar skorpor!

av Heidi

Släta bullar

Idag är det Kanelbullens dag och jag hade egentligen inte tänkt baka några bullar, men jag kunde bara inte låta bli. Jag lockades av maken, som saknar bullar hemma. Tyvärr hade jag dock redan bakat alla kanelbullesorterna i Sju sorters kakor, men kvar finns släta bullar och de bakas med samma deg som kanelbullarna, så det fick det bli! (Dessutom kunde jag ta en del av degen och faktiskt baka några kanelbullar också.)

Degen görs av smör, mjölk, jäst, salt, socker, kardemumma och vetemjöl. Jag läste lite tips i en annan blogg om hur man får saftiga bullar och det gäller att inte tillsätta för mycket mjöl utan låta degen vara lite kletig, så jag minskade mängden vetemjöl med ca 1 1/2 deciliter. Dessutom ska ju en del av mjölmängden som står i ingredienslistan sparas till utbakningen. Det stod också att om man vill ha höga luftiga bullar ska man baka i varmluftsugn med vetemjöl special, men vill man ha saftigare bullar ska man använda vanligt vetemjöl och baka i vanlig ugn. Jag bakade med det vanliga mjölet och på vår ugn kan man välja om man vill ha varmluftsfunktionen på eller av. Jag bakar i stor sett alltid utan varmluft (med självklart med värme, bäst att jag säger det annars kommer någon alla ordmärkare i släkten påpeka det).

Förutom alla ingredienser som krävs för att baka kanelbullar så står det även russin (fast inom parentes) i ingredienslistan för släta bullar. Jag hällde i russinen för annars skulle det ju inte bli några fikabullar utan matbröd och Sju sorters kakor handlar ju om Fika!

Bullarna var goda, men jag tror inte att jag någonsin kommer att baka dem igen. Jag föredrar traditionella bullar och maken gillar inte russin i kakor.

Idag blir lillprinsen 8 veckor! Jag kan inte fatta att vi har fått haft vårt lilla underverket hos oss så länge. Det blev ingen bulle (eller tårta) på bemärkelsedagen, men en present fick han och medan jag bakade lekte han glatt med sitt nya babygym!

 

av Heidi

Sarah Bernardt-bakelser

 

Idag fick maken välja vad jag skulle baka. Han har tyvärr inte fått smaka så mycket av det som jag bakat på sistone, antingen har jag gett bort det eller så har jag ätit upp det själv! :-) 

Han hade tre olika förslag, alla med choklad i. Han har bra smak, maken min! En av kakorna var en småkaka och det har jag ju bakat så mycket av. De andra två var bakelser, den ena hade en mycket lång lista med ingredienser och den valde jag bort - den här gången. Alltså bakar jag Sarah Bernardt-bakelser idag!

Sarah Bernardt var en en fransk skådespelare som dog för nästa hundra år sedan, men vem som kom på dessa goda bakelser och varför de fick det namnet har jag inte kunnat hitta någon information om. Det är i alla fall en biskvi, men till skillnad från chokladbiskvin som har smörkräm som fyllning så har Sarah Bernardt-bakelserna chokladtryffel som fyllning. De blir inte lika söta, men mycket chokladiga. Mums!

Det första man ska göra är bottnarna till kakorna, enkelt två ingredienser, mandelmassa och äggvita. Problem uppstår då man ska ha en halv äggvita! Jag hällde upp äggvitan i ett glas vispade lite med en gaffel så att den inte var lika seg då blev det lättare att försiktigt hälla hälften av äggvitan ner i den rivna mandelmassan. Därefter ska man klicka ut smeten på en bakplåt, jag tog istället och mjölade händerna rejält och rullade försiktigt små runda bollar som jag försiktigt plattade till. I receptet stod det att det skulle bli 10 st. Jag ville inte ha så stora biskvier - utan hellre många, så jag gjorde dem bara lite större än en femkrona och då blev det 12 st. Undrar hur stora de var tänkta att bli? Jag trodde att de skulle vara ungefär dubbelt så stora, men då hade smeten inte räckt till 10 kakor!

Under tiden som bottnarna gräddas i ugnen är det dags att göra fyllningen. Smält blockchoklad, koka upp smör och grädde och blanda ner i den varma chokladen och låt sedan tryffelsmeten svalna så att den tjocknar. När bottnarna är kalla är det bara att breda tryffelsmeten på dem, men se till att de blir lite toppiga. 

Sedan kommer vi till det momentet som jag tyckte var svårast när jag bakade chokladbiskvierna - att täcka chokladtryffeln med chokladen, men den här gången gick det jättesmidigt. Antingen har jag blivit bättre på det här eller så hade jag bara tur den här gången. Men en underlig sak är att det blev jättemycket choklad över efter att jag doppat alla biskvierna, proportionerna stämmer inte i receptet. Den stora mängden choklad gjorde dock att doppningen blev enklare.

Biskvierna var egentligen till fredagsmyset tills maken kom på att han ska jobba imorgon, så vi provsmakade dem redan idag och ja, de var jättegod, väl värda allt besvär!

Jag läste i en annan bakblogg om en tjej som bakar mycket. Hon och hennes man dricker alltid mjölk och äter kakor varje kväll vid halv tio-tiden. Det lät som en trevlig vana, kanske något att ta efter. Här är det bara lillprinsen som dricker mjölk kl. tio på kvällen, men han får inga kakor till detta! :-)

av Heidi