Vem har inte ätit en mazarin någon gång? Visste ni att om det finns hallonsylt i så kallas de för catalaner? Men det är inte catalaner jag har bakat utan riktiga mazariner. Det är lite komplicerat att baka mazariner, egentligen inte så svårt, men det är flera moment och det tar lite tid. Jag delade upp baket på flera dagar. Nu för tiden finns det sällan möjlighet för mig att stå ensam i köket och baka i flera timmar. Lillprinsen kryper snabbt och har lite försiktigt börjat klättra för att upptäcka omvärlden, så man måste ha honom under uppsikt hela tiden. Katterna är det roligaste han vet och flyr de uppför trappen så vill han också upp dit så nu har vi skaffat grind och katterna är glada att de fått en fridstad.
Jag gjorde alltså ett moment i taget när jag skulle baka mazarinerna. Jag började med att skålla mandlarna och sedan satt jag i vardagsrummet och skalade mandlarna och tittade på tv:n medan sonen lekte på golvet med sin traktor, multitasking! :-) I receptet finns det två alternativ till hur man ska göra fyllningen till mazarinerna, till alternativ 1 tar man mandlar, skålar, skalar och mal dem och till alternativ 2 tar man färdig mandelmassa och till båda alternativen ska det även tillsättas fler ingredienser förstås. Jag saknar alternativ 3: köp mandelmjöl! Jag antar att när min upplaga av Sju sorters kakor skrevs så var det inte så lätt att få tag på mandelmjöl, men nu finns det ju i varenda livsmedelsaffär. Undrar hur det kommer att stå i nästa upplaga? Anledningen till att jag valde att använda mandlar och inte mandelmassa är att jag har en stor påse mandlar stående i skafferiet som jag plockar ur både när jag ska baka och när jag känner mig lite sötsugen och helst inte vill äta godis. När mandlarna var skalade malde jag dem och sedan fick de stå och vänta till nästa moment.
Den här gången använde jag faktiskt aluminiumformar till kakorna, dels för att jag hade problem när jag skulle plocka ur Helenabakelserna och linserna ur formarna och sedan är de lättare att transportera om de får lov att vara kvar i formarna. Jag gjorde i ordning degen till bottnarna och så fick den vila i kylskåpet ett par timmar, men jag är verkligen inte vän med mördeg som nyss kommit ut ur kylskåpet. Jag tycker att de brukar vara svårarbetade och smuliga, men den här gången lyckades jag få till en fin deg. Den var lättarbetad. Jag kunde enkelt rulla degen till små kulor som jag plattade till innan jag lade dem i formarna. Sedan hade jag inte tid att grädda dem så de fick stå i kylskåpet över natten innan de blev gräddade. Glasyren tog jag först på samman dag som jag skulle ge bort dem. De blev nämligen födelsedagspresent till en kakälskare! Däremot var det knepigt att komma på ett sätt att transportera dem utan att förstöra grasyren. Om någon har ett bra förslag på hur man gör det så tar jag gärna emot tips!
Hur tar jag mig upp till Pelle?
av Heidi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar